Magsår kan var minst lika smärtsamt hos en häst som de kan var för oss människor. Sjukdomen har troligt vis funnits hos hästar så länge som hästen har använts som tam djur. Och med största sannolikhet kommer de inte försvinna.

En stor amerikansk studie har visat att hästar är ännu mera predestinerade att få magsår än människor. Uppskattningsvis har 25-50% av alla föl magsår! Bland de vuxna hästarna har forskarna uppskattat att 100% av alla hästar någon gång under sin livstid lider av magsår!!
I en annan studie överraskande visar att 63% av alla tävlingshästar, 37% av alla fritidshästar och 50% av alla föl har magsår av varierande grad.

Detta betyder inte att varje häst får kliniska symtom, men att någon gång under livet kommer hästen att utveckla magsår i någon grad. Som tur är läker de flesta av utan att hästen får större besvär av skadan. Ibland kan dock ärrbildning ställa till problem.

Magsår det är nästan som samlingsnamnet kolik! Ordet beskriver allmänt magåkomma och har många variabler. En del hästar kan ha lindriga magproblem som självläker och inte lämnar nämnvärda ärrbildningar. Andra hästar kan ha fullt utvecklat magsår som t.o.m. kan perforera magväggen och i och med det leda till döden....
Bland människor räknar man med att ca 10% av befolkningen någon gång under livstiden har magsår.

De hästar i vuxen ålder som löper störst risk att utveckla kliniska symtom orsakade av magsår är tävlingshästar Speciellt på trav, galopp och hopp hästar

I höga farter och över hinder pressas magsyran uppåt från den nedre delen av magsäcken till den övre. Där finns det en annan sorts slemhinna som inte tål magsyra. Detta problem uppstår lättare om hästen har fråntagits sitt grovfoder innan motionspasset.


Magsäcken på en normalstor fullvuxen häst rymmer ca 8- 15 liter. Den har dock möjlighet att tänjas ut till mycket större storlek. Den kan rymma upp till åtta "gallons" av vätska, men om magsäcken fylls till denna grad finns det en risk att den går sönder

Det finns två typer av hinnor i magsäcken. I den övre delen är det av typen icke-glandulär vävnad. I den nedre 2/3 delen är insidan glandulär och innehåller körtlar som producerar magsyra. Saltsyra och pepsin. Som är huvudingredienserna för nedbrytning av fodret.

De flesta magsåren uppstår i den övre delen av magsäcken eftersom insidan av den delen har litet skydd mot magsyran som produceras längre ner. Syran är väldigt stark så stark att man kan tycka att naturen gjort ett misstag! Utan ett "inbyggt" försvarssystem mot syran skulle även den nedre delen av magsäcken förstöras. När magsyran kommer i kontakt med den icke-granulära vävnaden i övre delen av magsäcken kan denna skadas mkt snabbt. Det handlar om timmar.



Den typ av foder som hästen äter och vilka tidsperioder som går emellan utfodringstillfällena har stor betydelse för hur hästen kan hantera magsyraattacken i magsäcken. Hästar som betar dygnet runt på stora ytor har minsta magproblemen. Forskning har visat att sådana hästar, om de tas in på stall ofta inom en vecka visar tecken på magsår även om de får fri tillgång till hö!

Foder

Hästar som har möjlighet, tillbringar större delen av sin tid ätande. Det är så naturen har skapat det. En sådan häst håller sin lilla magsäck fylld i stort sett jämt. En uppstallad häst får oftast större fodergivor med längre intervall. Dessutom får ofta den hästen kraftfoder i någon form. Detta innebär att hästen får mkt av sitt energibehov täckt av kraftfoder, vilket gör att den inte äter lika mkt hö, även om den har fri tillgång!

Det sker en kontinuerlig basal sekretion av magsyra i hästens magsäck. Även fast det inte finns något foder i magsäcken produceras alltså magsyra. Om hästen är utan mat under en längre tid kommer magsyran att fräta på magsäckens slemhinna så att till slut sår kan uppstå.

Det tar dessutom kortare tid att äta kraftfoder än hö, vilket innebär att hästen använder mindre tid till att äta. Detta innebär att hästens magsäck ofta är tom, och i och med det öppen för "attack" av den ständigt närvarande magsyran.

Fodringen av hästen spelar alltså en avgörande roll för om hästen utvecklar magsår eller ej men det finns även fler faktorer som inverkar.

Andra faktorer

En av huvudfaktorerna för mänskliga magsår stämmer dock inte in på hästens dvs. bakterier. Hos människor så är de flesta magsår orsakade av bakterien Helicobacter pylori. Hittills har forskningen på häst inte kunna påvisa den bakterien som orsak till magsår hos häst. Antibiotika är därför inte någon effektiv behandling.

Man har också funnit att psykologisk stress inte orsakar magsår hos människor (trots att man tidigare trott så). Det är också osannolikt att psykologisk stress orsakar magsår hos häst. Däremot visar forskning att träningsstress (t.ex. hos galoppörer) kan bidra till magsår.
Vid en studie av 202 fullblodshästar i löpträning i Californien visade det sig att nästan 90% av alla hästarna hade skador i magslemhinnan. Ca 40% hade fullt utvecklade magsår. Det visade sig att 23% av hästarna hade blödande magsår och 28% hade 6-10 påbörjade magsår! Magsår var överrepresenterat hos valacker, nervösa hästar, hästar med låg prestation.

I en annan studie framkallade man magsår hos fullblod för att kunna testa om prestationsförmågan ändrades. Magsåren som hästarna fick var visserligen lite lindrigare än de som man har sett hos hästar i tävling, men studien kan ändå ge en vink om vad som händer.

Hästarna fick springa på rullmatta, ett vanligt sätt att standardisera prestationstester inom hästforskningen. När hästarna testades efter nästan två månader blev de med magsår trötta i genomsnitt en minut tidigare än de friska. Det visade sig även att hästarna med magsår hade nedsatt syreupptagningsförmåga.
Friska och välmående hästar har alltså ett rejält försprång. Inte särskilt förvånande, men det faktum att magsår är så vanligt visar att det ändå inte tas på allvar.

Ingen vet säkert varför hästar i löpträning har större risk att utveckla magsår än andra hästar. Det är dock troligt att fodringen åtminstone är ett skäl. Många gånger så får hästar som tränas mkt en stor del av sitt foderbehov täckt av kraftfoder.
Det finns också en stark misstanke om att träningen har en effekt på hela mag/tarmsystemet hos hästen.

Oavsett vad som är anledningen till magsår hos häst, så uppträder magsåret när det finns en obalans mellan de aggressiva och de skyddande faktorerna i magsäcken. De aggressiva delarna är saltsyran och pepsinet. De skyddande faktorerna i magslemhinnan är en bikarbonatbarriär, prostaglandin, blodflödet, cellreproduktionen m m. Något som också har betydelse är att inte magsäcken är tom någon längre stund - fodret absorberar magsyran. Dessutom så neutraliserar bikarbonatet i saliven delar av magsyran. En amerikansk undersökning som gick ut på att fastställa fodringens betydelse mätte pH-värdet i magsäcken på ett antal hästar både när magsäcken var fylld med foder och när den var tom. pH-värdet 7 representerar neutralitet, medan siffror lägre än detta är surt och siffror högre än 7 är basiskt. Alltså ju lägre siffra desto högre grad magsyra.

Undersökningen visade att när hästar hade fastat 24 timmar var deras genomsnittliga pH-värde lägre än 2. 80 % av hästarna hade ett värde lägre än 2. Varje pH-siffra har en faktor på 10. Dvs. så innebär ett pH-värde på 3 = 10 gånger mindre magsyra än pH 2. Hästarna i experimentet som hade fri tillgång till hö - där visade 70 % av hästarna ett pH-värde över 2 - och genomsnittssiffran var 3,2.
Som jag skrev tidigare så sker en kontinuerlig basal sekretion av magsyra i hästens magsäck. Även fast det inte finns något foder i magsäcken produceras alltså magsyra. Om hästen är utan mat under en längre tid kommer magsyran att fräta på magsäckens slemhinna så att till slut sår kan uppstå

Detta förebyggs om hästen har tillgång till grovfoder, eftersom det har en god absorberingsförmåga på magsyran.
Tävlingshästar kan resa, tävla och få sina rutiner brutna ibland, utan att det behöver resultera i en bildning av magsår. Tänk bara faktorer som kan vara en bidragande orsak till bildningen av magsår är t ex vilka typer av fodermedel hästen utfodras med, de dagliga rutinerna, rangordning i flocken, stresstålighet hos individen samt behandling av NSAID-preparat.
Medicinering. Behandling med NSAID (till exempel Fenylbutazon och Finadyne) kan ge magsår i hela digestionskanalen

.Några av riskfaktorerna för att utveckla magsår är:
⦁ Tom magsäck. Hästen behöver ha tillgång till foder mer eller mindre kontinuerligt.

⦁ Kraftfoder. När hästen äter kraftfoder produceras inte lika mycket saliv som när det äter grovfoder. I saliven finns bikarbonat som buffrar magsaften. Spannmål börjar dessutom fermenteras redan i den övre delen av magsäcken och bakterierna producerar fettsyror.

⦁ Träning. Under träning pressas magsäcken ihop mellan tarmpaketet och diafragma, vilket gör att surt maginnehåll från den nedre delen av magsäcken kan skvalpa upp till den oskyddade slemhinnan i övre delen av magsäcken.

⦁ Stress. Att ändra i etablerade grupper, flytta om hästarna i stallet och transportering är exempel på faktorer som kan vara stressande för en häst. Stressnivån syns inte alltid på utsidan, en lugn häst kan vara betydligt mer stressad än en nervös.


Kliniska symtom på magsår kan vara dålig aptit, dålig kondition, mild till kraftig kolik, humörförändringar och ifall hästen är i träning, sämre prestation.


• beteende förändringar såsom ovilja till arbete, slår mot skänkeln, ogillar att få gjorden dragen, bockar m.m.
• matt hårrem
• nedsatt prestation
• vikt förlust


En del hästar, framförallt föl, visar även andra symtom som t.ex. tand gnissel, ökad salivering och/eller lindrig kolik.
Det är viktigt att hästen med magsår kommer under behandling så snart som möjligt.


Hur ställer man diagnos?
Genom att göra en gastroskopi, det vill säga att man går ner med en kamera i magsäcken för att undersöka slemhinnan
Gastroskopet består av en böjlig slang som leds ner till magsäcken genom näshålan och svalget. Veterinären kan även ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar med gastroskopet.

Det finns idag speciell magsårsmedicin framtagen för hästar. Vid lindriga sår kan det ibland räcka med förändringar i vardagen för att såren ska läka (ändrade stall och utfodringsrutiner).



Kan man förebygga magsår?
Man kan minska riskerna genom t.ex:

• mycket kontakt med andra hästar
• fri tillgång till gräs/hö/hösilage
• fodra oftare
• minska utfodring av foder med snabba/höga värden av kolhydrater

Ibland kan det också vara lämpligt att ge förebyggande medicinering vid vissa stress situationer
Man kan både förebygga och behandla magsår hos häst (bl.a. med preparat som är framtagna för människor).

Vad man till sist kan konstatera är hur viktigt det är att hästen får i sig tillräckligt med stråfoder och med så korta intervaller som möjligt för att motverka risken för magsår....

Källor till faktan:
http://www.ridsport.se/norrbotten/magsar_hos_hast.htm 
http://www.husabyhastklinik.se/gastroskopi-och-magsar-.aspx

Liknande inlägg

Kommentera

Publiceras ej